Vi stannade en extra dag nere i Naro moru, vid bergets fot för att duscha ett par gånger, torka tältet och tvätta alla kläder, innan vi på onsdagseftermiddagen åter kom på rull. Vi hade ju tänkt ta oss söderut genom Tanzania efter bravaderna på berget, men som vanligt kom vi på bättre tankar. Uganda är nog mest känt för de vilda bergsgorillorna i vulkanområdet på gränsen mot Rwanda. Men vad som lockade oss var de beryktade forsarna vid nilens startort Jinja, vid Victoriasjõns norra kust.Det som talade emot vår nya destination var det kuperade landskap kallat the great rift valley och ständigt återkommande magproblem. Great rift är, som namnet antyder; en stor spricka i marken, omkring 6000km lång, som sträcker sig från Moçambique i söder till Syrien i norr. Våran önskan att komma ifrån avgasmolnen på motorvägarna slog in när vi någonstans strax utanför Naro moru rullade in på en oerhört tvivelaktig väg som inte fanns med på våran karta.
Vägen, som var den tredje sämsta väg jag någonsin sett, skulle vara en genväg till Naivasha och nationalparken Hells Gate. Men efter en halv dag och ca 30km, (där varenda skruv på cykeln försökte göra sig fri) kom vi ut på en asfaltsväg som antingen skulle ta oss till Nyahururu i norr, eller Nairobi i söder innan vi kunde svänga västerut mot Naivasha. Vi gjorde en chansning och försökte korsa Aberdare nationalpark via en kostig som ledde rakt in i skogen. Men stigen tog slut efter några kilometer och vi blev tvungna att vända. Tur var väl det, när vi i efterhand fått höra vilka djur som bor där. Vi trampade norrut mot Nyahururu och gjorde i kvällningen läger bland träden på en stor kulle.Mars, april och oktober, november är regnperiod i Kenya. Skillnaden mellan regnperiod och torrperiod i Kenya, är att under torrperioden är det svårt som fan att hitta vatten och många brunnar sinar. Regnperioden å andra sidan, kommer med översvämningar och tungt regn nästan varenda eftermiddag och natt. När vi korsat den förbannade sprickan och tagit oss 45 mil västerut från Mt Kenya stannade vi med våran dyblöta utrustning i en större stad kallad Eldoret. Vi tog in på hotell för att få sova i en säng och torka tält o.s.v. Natten kom och rännskitan med den. Vi var så dåliga att vi på morgonen efter beslutade att stanna en natt till. Jag försökte hitta en dator att skriva blogginlägg om Mt Kenya på, då jag var rätt säker på att jag inte skulle hitta internet med telefonen och därför inte kunna ladda upp som vanligt.
Det slutade med att vi 3 dagar senare lämnade Eldoret på ett lastbilsflak, med för min del en åter tillräckligt stabil mage, men ännu i stress över att försöka hinna till Jinja i tid till att träffa Adam. Honom hade vi inte sett sedan den där morgonen, över en månad tidigare, som han anlände till Isiolo, när vi precis lämnade staden. Han hade redan varit i Jinja i en vecka, men eftersom han var skyldig mej någon öl sen tidigare gick han med på att vänta några dagar. Trots 8h vid datorer hade jag ännu inte skrivit klart bloggen. Jag började tröttna rejält på att sitta och skriva på trasiga tangentbord utan å,ä,ö och när jag några dagar senare spenderade ytterligare 3h med att klippa och klistra in varje å, ä och ö för sig, tröttnade jag till slut på allt och bara skickade upp det, utan att ens läst igenom allt. Skönt.Vi hade liftat 10 mil från Eldoret till gränsen mot Uganda och ytterligare 10 mil från gränsen och slutligen cyklat de sista 7 milen den dagen, men kom ändå inte fram till Jinja innan Adam börjat cykla vidare mot Rwanda. Vi njöt av dagar med rafting och kayaking och kvällar med öl och trevligt sällskap.
Efter nästan en vecka i det tillståndet fick vi för oss att vi skulle åka tillbaka till Kenya och ta oss till Naivasha, som tidigare planerat.
Så det gjorde vi. 550 km och 5 dagars hårt cyklande senare var vi där. På vägen sov vi bland annat i en skola en natt p.g.a en störtskur som förvandlade våran tältplats till en sjö. Vi slog läger på en familjs bakgård till ett pris av 30 trängande människors nyfikna blickar och skratt medans vi satte upp tält, lagade mat, åt, diskade och slutligen gick och lade oss. Vi korsade även great rift valley igen, vilket gick lättare än förra gången.I Naivasha tog vi det lugnt igen, fick se en del härliga djur och njöt av några dagars uppehåll i nederbörden. Diskussioner om nästa destination pågår och jag antar att det visar sig i nästa inlägg var vi tar vägen. Hörde att ni har fint väder därhemma?
Ta hand om er!
/Pattepk
